Konsten att klara av känslan av kränkthet

Jag är inge bra på det! Idag sabbade jag nog sista lilla hoppet om jul hos mina underbara vänner i Ösmo. Meningen  var att jag skulle hålla mig lugn och fin fram till läkarbesök imorgon. Det gick inte så bra! Bara för att han kallade mig barnslig. Jag tål inte det!Det hela startade med min numera bekanta känsla/ibland längtan efter totalt mörker. Denna gång kallade han mig barnslig när jag drog ett andra låsande varv runt halsen. Om jag inte var galen innan blev jag det nu! Jag gjorde allt galet man kan göra på en låst avdelning – löpte amok. (Måste goggla på det ordet!) Saker och ting flög omkring i rum och korridor.

Det hela slutade som väntat i bältessängen. Många som följt mig ett tag vet att jag inte har några större problem med det. MEN när jag blir fastlåst och (i mina ögon/öron) blir fortsatt hånad infinner sig en gigantisk känsla av kränkthet. Men jag är låst, jag kan inte gå därifrån. Närmare bestämt: jag kan inte göra ett skit mer än att ligga och känna mig kränkt.

DESSUTOM är det samme ”idiot” som blir satt som första vakt vid min sida av bältessängen. Hur det kändes? Tja….. helst inga kommentarer!

Jag längtar….

  • ut
  • till katterna
  • till Ösmo prästgårdsjul på tisdag
  • till mitt eget val av mat/fika
  • till yogan (Jag fattar inte att de säger att jag är bland de vigaste de sett:-)) Tack Bikram!
  • Jag längtar till Fountain House

OCH OCH OCH

Alla goa vänner jag har därute. Ni anar inte vad jag känner mig tacksam för att ni alla finns. Ni är bara bäst! Det ni står för gör allt för att livet är värt sin vikt i guld!

Om Agneta Werner

Jag heter Agneta Werner, nu mer frisk än sjuk. Under mycket lång tid bestod livet av upprepade självmordsförsök, självskadande och ett ändlöst antal dygn, månader, år inom slutenvården, såväl allmänpsyk som rättspsyk. Jag har börjat undra över vad det var som fattades mig. Vad det var som gjorde att det tog över 20 år att komma upp på banan igen.
Det här inlägget postades i Blogg och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Konsten att klara av känslan av kränkthet

  1. Eva Westerling skriver:

    Ingen vill bli kränkt. Ingen vill bli kallad barnslig. Håller tummarna för att du kan fira jul i Ösmo. Tänker på dig. Stor kram Eva

  2. MarikaJeja skriver:

    Verkligen inte okej att säga så när du är i en så utsatt position. Det handlar inte om ”mognad” och om denne han inte ser det är det knappast rätt arbetsplats för honom. Kramar på dig Agneta! Du kommer ut igen, men låt det ta den tid det tar, även om det är svårt.

  3. Anneli skriver:

    Läst din blogg ett tag, du är så stark!
    Brukar också få höra ”sluta upp med det där barnsliga beteendet” men så är det verkligen inte. Hoppas du slipper puckon på avdelningen (vilket man tvärr inte brukar slippa när man är inlagd)

    • Agneta Werner skriver:

      Vet du Anneli – vad som irriterar/gör mig mest ledsen är att det inte blir bättre, OM man inte på allvar sätter igång med eftersamtal och gör något konstruktivt av det som varit och kanske gått snett.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s